Heldag i vårsolen
Idag blev det heldag med grönkläder i hundens tecken! ;)
Jag & Vlad fick inviga våra nya skyltar! ;)
Det var TJH-träning för Vad och Nala i vanlig ordning på lördagarna. Idag var det Jörgen som höll i träningen! Det gick alldeles utmärkt för samtliga hundar som var med… Till och med min lilla skata som fick träna både på skott (!) och patrullering! :)
Vi började träningen ute på apellplanen, fri lydnad medan skotten kom lite pö om pö… Sedan platsliggning – Gaia såg fruktansvärt låg ut men rörde sig inte ur fläcken. Inget kvarstående efter heller utan det gick att leka av med lite kamp! – Sköööönt! :)
(Jag har ju inte vågat ta ut henne bland skott på sååå länge nu, skönt att det går på rätt håll!) ;)
Sen bar det av upp i skogen för lite påvisningsövning och sedan en mycket kort men väldigt motiverande patrullsträcka! ;) Kul!
Här kommer ett par av ekipagen nerrusande från patrullen:
dUTU & Nala
Stefan & Egon 
Åsa & Floyd
Sven & Lira
Efter det kvarstannade hela gänget för lite hund-koje-byggning i vårsolen! ;) Sven hade gjort en prototyp och var arbetsledare – vi andra lekte arbetsmyror! ;)
Men effektivt som tusan var det!
Här är en av de färdiga kojorna:
Nala inviger! ;)
Gaia ligger bredvid o njuter!
Efter detta kvarstannade jag och Vlad med våra <3 för att träna ytterligare lite lydnad… Hundarna var trätta så det fick bli lite fotografering och trams på planen istället! ;)
Gaia-bus...! ;)
En underbar dag…! *
Det är vår!
Bandvagn
Förra helgen fick vi besök av ett par "gubar" ur Sölvesborgs hemvärnskompani. De delgav en del info och lät oss sedan åka band vagn med hundarna! ;) En intressant och mycket trång färd blev det fram och tillbaka på grusvägen till Svbg brukshundsklubb. Skoj att göra lita annorlunda saker på träningen också ibland! :)
Munkorg var för övrigt ett måste och jag måste ju säga att min lilla snäcka var väldigt lugn och duktig, (eller bara väldigt bra på att dölja att hon inte tyckte om det!) ;)
Gaia & Lisa i framsätet på bandvagnen...
Nala & Vlad i baksätet på bandvagnen...
Efter bandvagns-färden tränade vi grupplydnad på apellplanen. Det var roligt att, återigen, göra något annorlunda. :)
(fr. v. --> Lyra, Tess, Nala, Akke, Gaia)
Självklart skulle Carina komma och störa titt som tätt...! ;)
Kajsa var och hälsade på på träningen med Elias och Akke! Så trevligt att se dem! :) Hoppas att vi kommer kunna ses o träna vi också så smått!
KFÖ - dag 4
Söndag 8/5
Som sagt, uppstigning 5.00 för att vi skulle hinna packa ihop allt innan lunch och hemfärd… trodde vi ja!
När tälten nästan var rivna blev hela förläggningen påskjuten. Jag och Jörgen sprang och hämtade våra hundar och sökte skydd. Vi fick ständig rapport och snart var inte den plast vi befann oss på säker längre och vi var tvungna att ge oss av. Vi stack ner till objekten där 3 av styrkorna hade sia poster och hjälpte till så gott vi kunde. Jag och Gaia blev placerade uppe på en kulle och spanade i omnejderna. Hon hade full fokus på vinden till höger, jag fick snart veta av gruppchefen att de hade egna gubbar därnere och att det troligtvis var dem hon markerade i så fall. & detta blir ju lite svårt då, hur ska jag kunna tala om för henne att de där gubbarna är okey, leta gubbar på ett annat håll istället..!?
Menmen, hon fick med jämna mellanrum ljudmarkeringar åt vänster, så jag berättade att det troligtvis var fiender därnere med på ett längre avstånd då markeringarna varken var ihålliga och vi kunde heller inte så några gubbar i skogen.
& sen, hipp som happ så blev vi påskjutna från vänster. Jag och Gaia rusade ner från kullen och placerade oss i säkerhet en bit från sjukvårdarna, och belönade massor! :) Med både kamp och korv. Jag kan ju lugnt säga att det pangades på så in i *…… Med AK4:or, kulsprutor och landminor… Men Gaia brydde sig inte mycket alls. Hon blev tänd av det och morrade och slet i laasen som aldrig förr, men hon kunde lika snabbt avbrytas igen! Skönt…!
När våra kära soldater skjutit slut på all (!!!) sin ammunition, avbröts övningen. Våra fiender kröp fram och allt skulle nu städas upp. Jag & Gaia följde med killarna bort till den platsen där hon hade sina vindmarkeringar ifrån, markerade den fint även nu och vi busade järnet där medan de andra gick vidare.
När soldaterna städade upp i skogen passade hundinstruktören, Anna, på att köra ett par lydadsmoment inför funktionskontrollen med mig och Jörgen. Inkallning med störning och läggande, apportering av plastföremål samt hund & förare krypande jämsides. Det var faktiskt riktigt skojigt, inget man tränar på varje dag precis med Gaia skötte sig fint! :)
Jaaaa, sen var det bara städning av tältplatserna kvar, vapenvård, utvisitation av hundarna och samling med resten av hemvärnarna.
Målet med den här övningen var ju att göra det så likt en riktig krigssituation som möjlig. Vårt objekt ligger ju i närheten av flyget, så det var ju så gott som hela tiden flyg i luften, skott i luften och en och annan bomb som skakade tälten. Det var faktiskt ganska verklighetstroget. Kanske inte första dagen för jag var inte riktigt beredd på det, men sedan mer och mer ju längre vi var där!
Jag vill återigen tack Anna för alla värdefulla tips vi fått. Efter dessa 4 dagarna har jag verkligen fått en tydlig bild på vad det är jag och Gaia behöver jobba på. Det har ju märkts tydligt att Gaia mycket, mycket hellre använder sin näsa än sina öron. Alla nos uppgifter har hon klarat galant, förutom den där skadade soldaten i skogen… Det är just ljudet hon inte har motivationen till att uppfölja… Jobba på! ;)
Jag är väldigt nöjd med övningen och ser fram emot att göra detta igen!
KFÖ - dag 3
Lördag 7/5
Uppstigning utropades 5.30 denna dag. Hundrastning och frukost som vanligt, sen blev jag placerad i min allra första grupp igen, denna gången som soldat, utan hund! Tråkigt men samtidigt mycket kokt då Gaia verkligen behövde vila!
Eftersom jag inte hade något eget vapen, fick jag låna en AK4:a. Jag har aldrig hållit en sån manick tidigare så det blev ganska intressant! :P Jag blev ju utbildar på AK5:a när jag gjorde min TFU-G, men det var ett tag sedan och den hade inte rödpunktssikte! :7 Jag fick den informationen att denna var mycket enklare att sikta med då man hade just det siktet, bra tänkte jag…!
Vi tuffade ner till den plats där bomben smällde kvällen innan och skulle ligga där och bevaka vägen. Det gick väl ganska bra får jag lov att säga… Jag kände mig ganska trygg i rollen med att ligga där och spana med mitt vapen. Gruppchefen kom när allt var på plats och undrade ifall jag hade några frågor… och jag hade faktiskt en, ganska oväsentlig, eller också inte! ”Hur siktar man egentligen med den här…!?”
”Du kulan hamnar där den röda punkten är, alltså behöver du bara se till att punkten är där du vill skjuta…”
”Hmm, men var e den röda punkten då..!?”
Jag hade glömt ”sätta på” rödpunktsiktet, så där låg jag på min post och siktade utan att ha något att sikta med… b l o n d i n…!
Hehe… jaja, vi stoppade ett par bilar och kontrollerade var de varpå väg någonstans. Sen började några skjuta på oss!
- Ojdå, jag sköt iväg 2 skott de andra 2 magasin var, sen hade vi jagat iväg dem! ;)
Vi laddade alla magasin fulla och gav oss ut på jakt efter ”busarna”… Vi blev snart påskjutna igen sen var jakten i full gång. Vi var jäkligt effektiva om jag får säga det själv. Denna gång sköt jag hej-vilt. Tömde massor av magasin och tryckte ner fienden ordentligen!
Min rös ekade säkert högst i hela skogen… ”Fiende klockan 1..” pang-pang-pang..!
Haha.. det var faktiskt redigt kul! Men när klockan verkligen blev 1, svek jag min grupp för att återgå och rasta Gaia som suttit i basen hela förmiddagen!
Sen var det lunchtime även för oss. Efter det var det utbildning i bomber och minor. Jag och Jörgen kunde dock inte delta i hela då hundbefälet var i basen och ville ha ett ord med oss! Det blev en hel del prat, utvärdering, förslag, osv osv…
Vi fick direktiv om hur vi skulle fylla i papper efter varje uppgift vi fick om hundarnas prestationer och stridsvärde. 1 timmes pappersarbete på det blev det sedan för att fylla i alla uppgifter vi redan haft och genomfört.
Efter det fick vi ett larm om en misstänkt bil som stod ute i skogen. Vår grupp skulle säkra denna, min och Gaias uppgift var att leta efter utgående spår. Jag, Gaia, Säkrare och instruktör, slog en ruta ca 10m runt bilen och fann 2 utgångsspår. Vi återsamlades vid gruppen, tog med oss hela gänget ink. en instruktör till, sjukvårdare och den andra hundföraren, som alla skulle följa oss i spårarbetet. Gaia var med på noterna och var absolut villig att spåra trotts alla människor bredvid och bakom oss.
Hon spårade jättefint med drag i linan hela tiden. Hon spårade över en lite bäck och där på andra sida låg det en hjälm… Jag stannade henne en bit ifrån, då förmiddagen givetvis handlade om bland annat hjälmar som mycket väl kunde vara bomber…! :/ Hon fick massvis med beröm, sen körde vi vidare i full fräs i spåret. Snart slängde hon upp huvudet och släppte spårkärnan… & så kom det ett gäng fiender och sprang en 60m framför oss. Gaia och jag sprang snabbt tillbaka och tog skydd medan soldaterna ställde upp sig på skyttelinje.
Efter det återvände vi till basen för att plocka upp en annan grupp som också skulle öva på att samarbeta med hundförare. Denna gången var det patrullering med ljud. Gaia började patrullera mycket bra och var inte alls störd av säkrarna eller resten av gruppen. Hon tog ljudet bra och följde det okey. Vi gav oss ut i skogen efter ljudet för att gruppen skulle tillfångata fienden. Så fort vi hade kontakt med ”fienden” tappade Gaia intresset och började leta på marken efter spår eller vittra i lufter efter vind. Men tillslut fokuserar hon något på uppgiften igen och snart är vi ikapp ”fienden” och gruppen tar honom till fånga. Han var från Ryssland och berättade att han hade fler ”kompisar” i skogen. När soldaterna visiterade honom fortsatte jag, Gaia och säkrare att leta efter kompisen. Medan vi gjorde det rymde fången och vi fick återigen ge oss ut och leta efter samma buse… (detta var för att Gaia skulle få ett riktigt bra avslut och en motivationshöjare till ljudet). Vi kom ifatt honom tillslut och då var det kamp och bus till 1000 med figgen.
Detta måsta vi verkligen jobba mer på!
Tack Anna för alla superbra tips jag fick! Nu är vi verkligen laddade att åka ut och träna patrullering med ljud igen!
När vi kom tillbaka blev det den efterlängtade grillningen. Efter käket, somnade jag faktiskt ett litet tag i tältet redan klockan 9. Det blev ingen lång sömn för snart kom det lite ny information från gruppchefen. Mest gällande morgondagen då allt skulle packas ihop. Jag tog kvällsrundan med Gaia, borstade tänderna och kröp tillbaka ner i sovsäcken!
Denna natt fick jag sitta eldvakt mellan 4 och 5. Jag hade alltså sista passet och fick ansvara för att alla kom upp på morgonen.
KFÖ - dag 2
Fredag 6/5
Uppstigning 5 på morgongen, frukost halv 6. Morgonen var relativt lugn vi käkade frukost, rastade hundarna, tränade lite lydnad och gav de andra grupperna en hjälpande hand.
Sen var plötsligt dag för mig att göra Gaia stridsbredd. Vi skulle patrullera och säkra en närliggande väg. En av instruktörerna tog mig lite till sidan och frågade om Gaia var skottberörd… Ajajaj, nu smäller det tänkte jag! :/ Jag sa att hon hade varit lite konstig vad det gäller skotten den senaste tiden så han gick igenom med alla soldaterna vid samlingen att man inte för skjuta när hundarna är längst fram och arbetar. De ska ha hunnit springa längs ner i gruppen innan det börjar skjutas! Alla tyckte det var rimligt.
När vi patrullerat ett tag ca 300m gjorde Gaia en tydligt vindmarkering ner åt vänster. Skjutbanan låg där nere, det blåste nästan storm(!) från det hållet ;) så hon var väldigt fäst vid vittringen där ifrån. Sen gjorde hon två mycket snabba ljudmarkeringar till höger. Jag hann tänka – ”visa mig en gång till så meddelar jag gruppchefen”… Sen blev vi påskjutna! Jag och Gaia sprang en bit och kastade oss i diket. Jag trodde vi var på lagom avstånd från skjutandet… men ååå så fel jag hade! ;) Soldaterna hade spritt ut sig i diket på andra sidan vägen(!) på skytteled i riktning mot kullen. Alltså låg jag och min lite skott-orliga hund på ett avstånd med en hel grusväg bort från 10 pangande AK4:or! Det gick faktiskt riktigt bra. Hon brydde sig inte om pangandet, på ett negativt sätt i alla fall. Klart att hon reagerade i den mån att alla plötsligt blev galna, slängde sig på marken, fulla av adrenalin och började skjuta vilt omkring sig! Men hon var inte rädd.
Instruktören som jag pratade med tidigare kom och frågade hur det gick och tyckte inte hon verkade det minsta berörd! Skönt att matte är så trög ibland faktiskt… Annars hade jag säkerligen mjäkat bort och fortfarande trott att hon kanske, kanske, kanske skulle reagera på skott igen. Nu vet jag att det hon reagerade på för ett tag sedan berodde på halsinfektionen och inget annat! ;)
Jaja… När soldaterna jagat bort skurkarna efter en hel del pangande uppe i skogen, var det dags att röra sig tillbaka till middag. På vägen tillbaka fick soldaterna träna på att säkra hund och hundförare.
Gaia fick vila i basen en liten stund tills det var dags att träna på att rigga upp en O-plats. Först lite teori sen ut i skogen med Gaia i spetsen (…!?...) Eller inte! :/ Gruppchefen i den här gruppen, eftersom jag inte tillhörde någon grupp, som Jörgen gjorde, fick jag rotera runt i 3 olika grupper, och det här gruppchefen hade ingen aning av vad hundarna varken är till för eller bra för!
När vi kom upp till vår O-plats fick jag order om att springa ner med Gaia och hämta en ”vanlig” soldat. Jag protesterade väl lite… och han frågade – ”var jag tråkig nu”!? - ”ja”, sa jag. Vad tror ni då den lilla pojken sa?
”Men okej då, bind hunden här utanför så kan du krypa upp i tältet och bevaka området”! Det var nästan som om jag svalde min egen tunga, vem i hela friden kan bevaka bättre än en hund!? Jag blev så irriterad på hans klantighet och okunskap att jag gick ner och hämtade en annan soldat! Men herregud, inte vill jag ligga i nått jäkla tält och glo i horisonten, det är ju Gaias uppgift!
Jaja… lite arg och lite frustrerad satt jag och snackade med en mycket klok man i väntan på att gruppen skulle återvända.
Sen var det återigen krubbtime för både mig och Gaia. Alla i gruppen blev därefter beordrade vila. Det gick larm om flygbomb, eller nått liknande, men larmet gällde inte vår grupp så jag lade det inte på minnet. Det hann bli skymning innan nästa larm gick – denna gången var det vår grupp som skulle iväg. Den gruppen som skickades ut för ett tag sedan hade även den blivit överfallna och så gott som alla var döda. Så upp och hoppa, spring och gör hunden stridsberedd!
Patrullering med säkrare längs med vägen mot den plats där olyckan inträffade. Det märktes att Gaia var på spänn, det var vi troligtvis allihopa, för det kändes nästan på riktigt! ;) Efter ett tag satte vi oss ner för jag upplevde att det var något på gång lite snett framifrån. Jag meddelade gruppchefen som undrar ungefär hur lång borta markeringen var. (hmmm, så duktig är ju inte jag ännu… men jag försökte låta självsäker och sa att det var en markering långt borta…!) Så efter lite överläggning med högre makter beslutade gruppchefen om fortsatt patrullering.
Nu hade det hunnit bli mörkt men vi patrullerade på i vanlig ordning. Efter 2-300 meter till spände Gaia sig ordentligt, kröp ihop och morrade lågt… Hon morrade mer för varje steg vi tog, och där framme i ett krön satt och låg den massor av skadade soldater. Gruppen gick in för att säkra och tillkalla sjukvårdspersonal. Jag och Gaia satt i vägkanten med våra säkrare och tittade på förödelserna. Då kom en högre makt till oss och berättade att en av våra skadade soldater hade betett sig förvirrat och avvikit ut i skogen. Deras föreslag var att vi skulle slå en ruta runt hela olycksplatsen och se om vi kunde få upp något spår.
Jag, Gaia och mina säkrare (+ en instruktör) gav oss ut i skogsnatten för att leta efter en skadad person. Vi fick snart upp ett kockrent vänsterspår och vi rusade på i det vi trodde var spåret! ;) Jag uppmärksammade och konstaterade att det var en mycket förvirrad, kanske en person med insulinchock som förvirrat sig ut i skogen. För det spåret vi fann gick på alla håll och kanter. Efter ca 15 minuter sa instruktören att vi skulle försöka leta oss tillbaka och försöka få upp vind från den skadade. Det visade sig att instruktören råkat se den skadade när vi passerade honom, detta ca 10m före Gaias klockrena vänsterspår. Jag fattade verkligen ingenting! :( Det var ju ett så jäkla bra spår och hon hade full koncentration och en bra fart hela tiden. (kanske var det ett annat spår) Sha, inte vet jag – men det blev riktigt misslyckat i alla fall. Vi fick aldrig upp någon vittring av den skadade heller. När vi kom tillbaka till utgångspunkten visade det sig att den ”skadade” hade gett upp efter 10 minuter och fanns alltså inte kvar i skogen när vi försökte få fram vittring. Trågigt med sant, ett sånt misslyckande från vår sida. Pinsamt…!
Menmen… Gaia var såååå trött, vi höll på och letade efter den skadade i drygt en timme… Vi missade grillningen på grund av oss! ;)
Sen sov i alla fall Gaia gott. Jag låg och grubblade ett tag på vad fasiken som gick så fel. Inte fick jag ligga och grubbla så länge för klockan var väl närmre 12 och John blund smög sig på med stora steg. På natten fick jag sitta eldvakt mellan 3 och 4.
[Jag har fortfarande ingen aning om vad som egentligen hände, var det vinden som spökade med oss, vad det inte alldeles för ointressant gubbe, var det ett mycket mer intressant spår hon hittade, var det ett viltspår!?! Jag har faktiskt ingen aning…]
KFÖ - dag 1
Då äntligen tänkte jag ta mig tid att sätta mig ner och göra en liten sammanfattning om den gångna helgens KFÖ – Krigsförbandsövning. (Den blev lite mer detaljerad än vad jag tänkt mig, men det är bra att ha sammanfattningen nerskriven så jag vet vad det är vi ska träna på, och så vi är riktigt förberedda tills nästa KFÖ!)
Det var både förbandets, min och Gaias första KFÖ, så förväntningarna var stora och samtidigt obefintliga! ;) Hehe… Jag hade faktiskt ingen aning om vad det var som väntade oss. Det enda jag visste var att jag skulle få jobba i 4 dagar med min älskade hund och det var just det som jag såg fram emot! Jag hade också på känn att vi skulle sova i tält 3 nätter och dricka snabbkaffe! ;)
Jaja…
Torsdagen den 6/5
Jag och Gaia åkte hemifrån tidigt på morgonen för att bege oss till F17 i Kallinge. Vårt första problem var att vi blev stoppade i vakten – vi kom inte in då jag inte hade något hemvärnsleg. Efter ett litet tag kom kompanichefen och sa att det var okey att släppa in mig… tur var väl det! ;) Sen skulle vi skriva på papper och liknande att vi kommit – jag fanns inte med på några papper… :/ Sen skulle vi plocka ut våra vapen innan det var lunchdags. Det fanns inget vapen till mig!! Ungefär nu började jag tvivla på vad f*n jag gjorde där! Sen var det lunch och jag kan lite hastigt och lustigt på att jag hade glömt bort att jag verkligen inte äter någon ”militär”mat, men hade glömt att beställa special.
Sådär ja, det började inte särskilt bra med detta var väl det enda också… Helgen blev bara bättre och bättre!
Vi hämtade ut lite ny utrustning och åkte sedan ut till den platsen där vi skulle bygga vår förläggning och tillbringa resten av helgen. Där började vi med att skjuta lite på skjutbanan medan hundarna låg i bilen och vilade. Efter det var det visitation och inskrivning av hundarna. Här träffade vi Anna S. för första gången. Hundinstruktören som varit med, stöttat, hjälpt oss och gett oss tips hela helgen! Tack för allt! :)
Gaia fick ett par anmärkningar på visitationen som jag inte hade ränkat med..! :( Menmen, så kan det vä vara ibland..
Sedan byggde jag och Jörgen, som det andra hundföraren heter, hundarnas basläger medan de andra killarna byggde våra tält. Hundplatserna blev riktigt bra med både vindskydd, bur, knäppetält och regnskydd. (Burarna fick vi låna av snälla Ingela! Tack rack!) Jag kan ju lugnt säga att alla skydd som rimligtvis gick att få tag på behövdes – för som det blåste! Gaia fick ta sig fram på sniskan när vi gick på promenad för hon blåste nästan iväg! ;)
Sen var det dags för dagens första övning.
Patrullering och säkrande av skyddsobjekt.
Föst gick Jörgen och Qaisa med sin grupp i täten, Jag och Gaia kom på släp ganska långt efter, tanken var att vi skulle vila där bak tills det var vår tur. Vilket Gaia hade ganska svårt för, första dagen med en massa grönklädda människor överallt. Gaia var aningen stissig och taggad till 1000! ;)
Sen var det vår grupps tur att säkra objekten, Gaia och jag i spetsen. Fösta delen av patrullsträckan gick inge vidare. Det var samma väg som vi rastade hundarna på så det kändes mer eller mindre som om vi var på kisserunda. När vi kom fram till ny mark och vi närmade oss objekten blev det dock mer drag och koncentrationen ökade något. Hon gjorde dock ingen 100% patrullering förrän efter vi missade en bomb som en av soldaterna längre bak i ledet upptäckte. Vi fick kuta som tusan tillbaka till säker plats tills bomben var bortplockad. Gaia tyckte det var skitroligt! ;) Så när vi sedan kom fram igen för att fortsätta säkra objekten var hon väldigt alert och uppmärksam. Efter vi säkrat det ena utan att finna något mer, gick vi vidare till nästa. Jag kände ett ordentligt drag och att något var på gång redan på långsidan. Ju närmare vi kom och när vi så småningom var på kortsidan gjorde hon en klockren markering på något i gräset en bit bort från objektet. (dock visste inte jag riktigt hur jag skulle agera!) Men jag meddelade gruppchefen som tog beslutet att vi skulle söka skydd. Vilket vi gjorde, vi sprang som attan och Gaia tyckte det var skitroligt även den här gången! ;)
Sen var det paus ett litet tag, hundarna fick vila och vi fick käka lite.
Det var 4 grupper i plutonen och för att alla grupper skulle få känna på hur det var att säkra ett objekt samt att jobba med hund, fick Qaisa och Gaia köra dubbla pass på kvällen. Gaia andra patrullering var mycket bättre, hon var riktigt uppmärksam. Det var dock inte matte till en början då hon trodde att det skulle se precis likadant ut denna gång. Men ack så fel hon hade! På första kortsidan, där det inte var något förra gången, började Gaia plötsligt gå fram och tillbaka och strök längs med väggen. Hmmm, tänkte jag detta var konstigt. Sen tittade jag upp aningen och såg att det var sprängdeg fäst på dörren! :/ Jag meddelade gruppchefen – och vi kutade järnet tillbaka till säker plats! Gaia tyckte återigen att det var riktigt skoj att få springa och hon belönades med mumsig korv. Sen på at igen, vi skulle ju säkra även det sista objektet. Jag sa till min gruppchef att jag gärna ville belöna Gaia denna gång då hon nu gjort flera patrulleringar utan några egentliga belöningar.
Så efter en bits patrullerande gjorde hon inte sån klockrenmarkering så det var helt galet! :) :) :) Hon började vinda och blev lång som ett sträck längs med marken. Jag meddelade gruppchefen som rapporterade vidare. Alla kunde se vad hon gjorde och vad hon markerade, instruktörerna blev imponerade. Hon stod som ett sträck i säkert 1 minut med nosen fäst i sakens riktning…! :) Sen kastade jag trasan till henne och vi busade som katten!
Ett riktigt lyckat avslut!
Sen var det dags att gå och lägga sig i tälten för att sova… Natti!
Gruppchefen i vårt tält var faktiskt så snäll att jag slapp sitta eldvakt första natten! :) Det var väl inte illa! Efter en dels snurrande och filurande på hur jag skulle ligga bekvämt med både hörselkåpor på och en sten mitt i ryggen, kom jag fram till att det inte gick. & somnade sedan ganska snabbt! Jag låg som en böjd banan i ryggen, men vaknade faktiskt tämligen utvilad på fredagen i alla fall!
KFÖ
Torsdag i V.18 betyder att alla ”soldater” i mitt förband samlas för att ha en Krigs Förbands Övning! Torsdag till Söndag.
Det ska bli riktigt spännande och jag återkommer med rapport efter helgens slut!
